Historia och grundare

Historien bakom Sensidose

Idén till Sensidose uppstod redan på mitten av 1990-talet. Grundarna, professorerna Sten-Magnus Aquilonius och Christer Nyström, bägge från Uppsala universitet, var verksamma i bolaget NeoPharma.

Neopharma utvecklade en metod för kontinuerlig tillförsel av levodopa till tunntarmen med hjälp av en pump och en specifikt framtagen gel (Duodopa®).

Denna behandlingsmetod gjorde att man fick en mycket jämn och justerbar nivå av levodopa i blodet. Duodopa har visat sig vara ett välbehövligt tillskott till behandlingsmöjligheterna för patienter i sen fas av Parkinsons sjukdom. Grundarna insåg att, även om man inte kan tillföra Levodopa oralt lika kontinuerligt som man kan göra med Duodopa®, så borde man med mikrotabletter och en tätare och individualiserad behandling, kunna förbättra vården även för patienter i en tidigare fas av sjukdomen.

Sensidose grundades 1998 för att realisera denna möjlighet, men av främst finansiella skäl dröjde det till 2008 innan utveckling tog ordentlig fart.

 

Grundare

Sten-Magnus Aquilonius och Christer Nyström grundade Sensidose 1998.

Sten-Magnus Aquilonius är professor emeritus vid Institutionen för Neurovetenskap och Christer Nyström är tidigare professor i Galenisk Farmaci vid Uppsala universitet. Båda grundarna var inblandade i utvecklingen av läkemedlet Duodopa® i Uppsalaföretaget Neopharma.

Duodopa® var ett nytt koncept för behandling av allvarligt sjuka Parkinsonpatienter. Behandlingen baseras på principen att man med en stabil kontinuerlig tillförsel av levodopa, genom att tillföra läkemedlet direkt till den del av tarmen där läkemedlet tas upp, erhåller en optimerad behandling. Detta system möjliggör individuell finjustering av dosen och en jämn tillförsel över hela dygnet.

Att möjliggöra individualiserad dosering av orala tabletter är tanken bakom Sensidose. Med hjälp av mikro-tabletter, innehållande mindre subenheter av levodopa, bör det vara möjligt att finjustera terapin mycket på det sätt som görs med Duodopa®, men utan en invasiv procedur.

Genom att använda mikrotabletter borde det vara möjligt att även behandla patienter med avancerad Parkinsons sjukdom och ett smalt “terapeutiskt fönster” där standardmedicinering är suboptimal. För att underlätta individualiserad dosering var det uppenbart att en dosautomat med en elektronisk dagbok behövdes.

Mikro-tabletter och individualiserad dosering förutses vara av betydelse i flera andra tillstånd såsom smärtbehandling, epilepsi, inom de pediatriska och onkologiska specialiteterna.